Lika som bär?

Lika som bär? Vadå lika som bär? Är alla bär lika?

Nåja, lika som bär? Samma föräldrar? Eller är det bara böghomogenen som går igen? Ungefär som de som lider av cerebral pares har samma drag?

Det här kanske jag får fan för. Men det är kul. Och lite elakt. Men mot vem?

Till vänster: Tito Frez, kändis?frisör, 100 år. Till höger: Amir, gaybloggare, 12 år.

Vem är du lik?

Jag hade nästan glömt..

Jag träffade en vän i veckan. En vän jag inte sett på något år eller två. Vi åt lunch på ett ganska okej ställe. Ägarn var bög. Det sätter jag en peng på. Fast det får man vara. Helt okej, även om jag inte tycker om bögar. Jag tycker bögar är ganska äckliga. Det tuttas och smuttas. Liksom? Hur gööööööööööör de? I sängen alltså?  Tar de liksom snopparna och pussar dem mot varandra? Eller fäktas de med dem? Snopparna alltså. Ja, kanske. Jag vet inte.

Vi träffades igen igår, min nygamla vän och jag. Jag hade nästan glömt. Jag hade glömt hur det kändes att skratta så man inte kunde prata. Jag hade glömt bort hur skönt det är att skratta så man inte får luft. Hur man liksom blir helt matt i kroppen och inte kan röra sig. Nästan som handikappad.

Att den stackars tjejjen i McDonald´s driven trodde vi skrattade åt henne bryr jag mig inte om.

Jag hade nästan glömt. Kommer jag aldrig göra igen.

Vad skrattar du åt?

 

//Fillefjomp

Fortfarande

Fortfarande kan jag höra dig skratta. Fortfarande kan jag känna dina varma andetag mot min nacke. Fortfarande kan jag längta efter att få pussa dina vackra ögonlock.

Fortfarande kan jag sakna dina irriterande snarkningar. Som så många gånger fick mig att välja soffan istället för sängen. Fortfarande kan jag sakna grälen på Ica.

Fortfarande saknar jag dina svartsjuka samtal. Fortfarande saknar jag sakerna som bara vi hade. Vårt sätta att kommunicera genom att bara hålla varandra i händerna. På vårt sätt.

Fortfarande saknar jag ditt hår i nacken. Fortfarande saknar jag lapparna jag hittade i min ficka.

Fortfarande saknar jag dig.

Fortfarande.

//Fillefjomp